varför

Hua va alla är emot en avlivning...
Hästen är född 2006
Jag har tatt hand om han sedan nov 2009 innan det så hade han flytta runt en handfull gånger, både Sverige å Finland, när jag såg han första gången stod han längst in i ett hörn å bara ville vara osynlig, när han å jag verkligen möttes var det kärlek vi första ögonkastet. Sedan dess har vi utvecklat en relation som inte går å beskriva. Jag "räddade" honom från ett travliv i Norge med gaffelbandskada. Jag kunde inte låta det ske,
Okej att han bytt stall till å från, men jag har inte släppt honom...
Förutom den 1 maj 2012 när jag gav han ut på foder, till en kille som jag trodde skulle passa London. Dock vill L inte släppa honom in på livet.
Jag var beredd att ta hem hsn då. Men så dök nathalie upp å tog över. 3 ryttare på ett år.
Hästen är speciell å litar inte på alla... Därför är det mest rätt mot honom å låta han få somna in.

nu kom Sandra och sa att hon kunde ta hsn å jag ha känt Sandra i många år , just därför fick hon ta honom.
men när dagen kommer att hon inte vill ha han mera å jag inte har möjligheter så kommer han få somna in...

jag tänker på hästens bästa, inte mej själv, visst jag kan låta han bli en vandringspokal, men han skulle inte må bra, så varför är det så fel om jag väljer att avsluta hans dagar för att han inte ska må dåligt?
VARFÖR?

Den enda jag är dum mot är mej själv, att ALDRIG kunna hälsa på honom osv.




Det bruna <3

Allt strular hit och dit, jag slits i bitar, mer än vad jag kan göra.
Antingen så kommer sandra hit och hämtar han eller så får han av sluta sina dagar! 
Det är det bästa, så slipper det bli mera strul .
Sker det ett under i natt att Sandra kommer då får han leva, om inte.
Så tar jag beslutet, han får sova.
 
Jag har haft det i tankarna hela tiden, men då har folk sagt att det är fel, jag har haft dåligt samvete,
Men nu står jag på mej å säger att det är rätt mot både han och mej, mest han.
Det skäääääääääääääär i mitt hjärta. 
 
Men så får det blir <3 

RSS 2.0